Blazing Into The Darkness

Recension av Crister Berge

BLAZING INTO THE DARKNESS (PREMIER)

Cool titel

En dinner show från Las Vegas den 11 augusti 1972. Midnattsshowen finns på Elvis At Full Blast, som jag recenserat tidigare. Den häftiga titeln till trots: Blazing Into The Darkness är inte lika bra som midnattsshowen. Dessutom är jag lite besviken på ljudet. Men American Trilogy är makalöst bra. Nya låtar denna sejour var What Now My Love, Fever och My Way. Omslagsbilden är från 1970.

"Sorry you had to wait a while"

You've Lost That Lovin' Feeling har ett väldigt långt intro. Det har Polk Salad Annie också: JB & Co spelar lägre och lägre tills Elvis dundrar in. Jerry Scheffs bassolo är lika meningslöst som vanligt. Efter låten ber Elvis om ursäkt för att publiken fick vänta på honom. Han låter lite sömnig. What Now My Love presenteras "I'd like to get serious for just one moment, please." Efter Fever följer inte mindre än nio 50-talslåtar på raken. Innan Hound Dog ("My message song for the evening") berättar Elvis att han precis stigit upp, klockan 8 på kvällen. Och att han nyss låg i sängen och läste en serietidning: "You should have seen the cartoon I was reading!"

"Kojak"

Elvis presenterar en kändis i publiken på följande sätt:

"I've been a fan of this gentleman for a long time and I know that you've seen him in many, many great movies. He's one of the finest actors in the business: mister Telly Savalas."

Och efter My Way säger Elvis:

"I wouldn't wanna associate it with my own personal life, you know 'now the end is near' and all that jazz… - - - …nah, it's a good song."

Som helhet är Elvis At Full Blast bättre. Där sjunger Elvis It's Over. Svårt att skriva en fyllig recension av den här skivan.

Ja, just, det, speltiden: 59:20. (Ooops!)

Betyg: + + + (3)