Opening Bight 1972

Recension av Crister Berge

OPENING NIGHT '72 (2001)

Big night for JB

Las Vegas Hilton den 26 januari 1972. Det märks att det är premiär, man kan skönja en del osäkerhet i flera låtar. Repertoaren är en fin blandning av gammalt och nytt. Här finns en av de bästa versioner jag hört av Bridge Over Troubled Water. James Burton har en stor kväll. Och precis som det står på omslaget: lotsa new songs. Och ny mikrofon. Ljudet är väl acceptabelt men inspelningsnivån är låg. Riktigt bra ljud är det i tre bonuslåtar från Vegas den 3 september 1973. Skönt att lyssna till en Elviskonsert utan I Got A Woman. Speltiden är 63:41.

"My name is Howard Hughes"

Kul variant på gitarrsolot i See See Rider. Elvis håller ett oerhört tempo genom hela showen. Ett exempel: Elvis ber om vatten och börjar sedan sjunga direkt: "Well, I never been to Spain", (man hör hur han tar en klunk vatten) och fortsätter: "but I kinda like the music…" Glöm inte att lyssna på blåssektionen i Never Been To Spain, trumpetarna tar i så de nästan skiter på sig! Om You Gave Me A Mountain säger Elvis "A song by Frankie Laine." Until It's Time For You To Go var Elvis splitt nya singel vid detta tillfälle. Den hängde med till Vegasengagemanget i augusti (se min recension av Elvis At Full Blast!). Love Me är något mer trogen originalet än senare liveversioner.

Piff-paff (Piff å Paff)

I medleyt Little Sister / Get Back blir James paff när Elvis ger honom ett solo för tidigt, innan övergången till Beatleslåten. I solo # 2 blir det rätt; en förbättring av Lennons solo. Orepeterat. Men charmigt. Och vilket ljud Burton har i gitarren! Tråkiga One Night var inte så "rare" som man kan tro, jag har hört minst sex stycken liveinspelningar från olika tillfällen.

"You're just a natural born somethin'…"

Slutet i A Big Hunk O' Love är en fuck-up. I American Trilogy sjunger Elvis med i partiet "I wish I was in Dixie…" Stamps brukade vanligtvis lämnas ensamma där. Under band introductions jammar musikerna på Never Been To Spain. I'll Remember You presenterar Elvis som "A song by Don Ho." Han glömmer versen "Your voice as soft…".

Bonuslåtar

Vi hör Elvis säga "No disrespect, I just wanna wake up Conrad an' tell him about Mario's job, that's all." Det vill säga avslutningen av en omtalad monolog där Elvis gick till angrepp mot Hiltons hotellchef efter att en servitör hade fått sparken. Sedan följer en suverän version av Mystery Train / Tiger Man. Elvis dedikerar låten till Hiltons ledning och personal. Elvis spottar ur sig orden "I'm the king of the jungle…!" Han låter rasande! Help Me Make It Thru The Night har jag aldrig hört så intensiv, Elvis skriker emellanåt. Softly As I Leave You viskas fram. Elvis låter drogad.

Varför inte ge ut den här showen i sin helhet? Eller finns den på en skiva betitlad Funny How Time Slips Away ? Kan någon ge besked?

Betyg: + + + + (4)