|
RHYTHM & COUNTRY-ESSENTIAL ELVIS VOL.5 I Got A Feeling In My Body / Loving Arms / I´ve Got A Thing About You Baby / She Wears My Ring / You Asked Me To / There´s A Honky Tonk Angel / Good Time Charlie´s Got The Blues / Find Out What´s Happening / For Ol´Times Sake / If You Don´t Come Back / Promised Land / Thinking About You / Three Corn Patches / Girl Of Mine / Your Love´s Been A Long Time Coming / Spanish Eyes / Talk About The Good Times / If That Isn´t Love I juli och december 1973 spelade Elvis in totalt 27 låtar i Stax Studios i Memphis. På den här CD:n får vi 18 alternativa tagningar från dessa sessioner. Detta var året då Colonel Parker sålde rättigheterna till Elvis låtar till RCA, en fullständigt sinnessjuk affär. Soul! Det börjar lovande: Första tagningen av I Got A Feeling In My Body är sensationellt bra. Elvis sjunger avslappnat och inspirerat. Tack vare känslan i låten har jag överseende med en del missar. Vilken öppning! I´ve Got A Thing About You Baby, take 14, är inte lika upplyftande. Tempot är för högt och Elvis har problem med fraseringen. You Asked Me To är genuin 70-talscountry. Den riktiga magin infinner sig inte i åttonde tagningen av Good Time Charlie´s Got The Blues. I tre-ackordaren Find Out What´s Happening låter Elvis ansträngd (han sjunger forcerat), trumkompet är konstigt och gitarrsolot undermåligt. Jag saknar dessutom lite mer orgel. Att de inte fick bättre liv i en så pass bra låt? Innan If You Don´t Come Back clownar Elvis och trallar på Surrender. Frustation? Promised Land, take 4, känns lite lam. Den tonas i Burtons andra solo. Förra året fick vi take 5 på boxen PLATINUM. Kommer take 3 nästa år tro? Three Corn Patches är som tagen från ett servicehus. Något för Sven-Ingvars? Talk About The Good Times är knappast en högkvalitativ låt, men ändå en välsignelse bland alla sömnpiller. Slutet är "messed-up". Slutkommentar/summering: En vansinnigt tråkig samling sega låtar. I Got A Feeling … utgör dock ett exceptionellt undantag. Dennis Lindes låt sticker verkligen ut. I övrigt är mastertagningarna bättre. Jag saknar Raised On Rock och If You Talk In Your Sleep. Mer mellansnack hade också varit trevligt. Det är även konstigt att musikerna inte är listade. Och inte nog med det: Omslaget är fult - en hemsk bild av Elvis som med flegmatisk blick tittar fram bakom en gitarr. Jag beklagar den till synes hårda kritiken. 18 alternativa tagningar från Memphis 1969 hade varit att föredra! FOTNOT: Musikerna: James Burton, Reggie Young & Johnny Christopher (gitarr), Norbert Putnam & Tommy Cogbill (bas), Ronnie Tutt & Jerry Carrigan (trummor) samt David Briggs, Bobby Wood & Per-Erik Hallin (klaviatur). Crister Berge 1998. |