Electrifying

Recension av Crister Berge

ELECTRIFYING! (BILKO)

Fransarna flyger!

Vilket omslag! Synd att inte innehållet riktigt lever upp till ens förväntningar...

ELECTRIFYING innehåller klippta bandupptagningar från två repetitioner samt delar av ett liveframträdande i Las Vegas. Allt detta fr. 1970. Speltiden är 64:08.

Rehearsal, 16 juli:

Det hela börjar med That's All Right i en långsammare version än vi är vana vid. Sången distar och musikerna ligger långt i bakgrunden. Elvis tar verkligen i. Lagom tempo i Love Me. "If you [ever] go, darlin' I'll be oh so horny...". Mycket skratt. Hey Jude avbryts efter mindre än en minut. "Let it out and shove it in...". Ghost Riders In The Sky och Peter Gunn Theme är instrumentala.

Las Vegas 23 februari:

Ljudet är inte särskilt bra, troligtvis en "audience recording"? Fin version av Don't Cry Daddy. Let It Be Me är verkligen bombastisk.

Rehearsal 29 juli:

My Baby Left Me gungar skönt och Burton förnekar sig inte. Tyvärr har inte Elvis 100% koll på texten. You Don't Have To Say You Love Me (Just Be Close At Hand) sitter som en smäck. Stranger In The Crowd är kul att höra, mycket bättre än studioversionen som återfinns på That's The Way It Is.

Las Vegas 23 februari:

Jag tycker det är fel att lista Blueberry Hill, Elvis sjunger inte en stavelse. Rå version av One Night. Så ska den låta! It's Now Or Never är verkligen "rare". Mycket bra. Elvis var på gott humör denna kväll. Det dåliga ljudet drar dock ned mitt helhetsomdöme.

Betyg: + + (2)