|
Recension av Crister Berge AULD LANG SYNE (LIVE ARCHIVES) "Ring ut det gamla året…" Elvis legendomsusade slösaktighet tog sig under 70-talet rent bisarra proportioner och det fick konsekvenser; till slut spenderade han mer än vad han tjänade. Han blev tvungen att frångå en av sina principer och jobbade på Nyårsafton. Så kom det sig att Elvis stod inför 16 409 frusna åskådare i Pittsburgh 1976 och sjöng inte mindre än 26 låtar under en mytomspunnen show som varade i nästan 1½ timme. Elvis är på strålande humör och ger allt. Därför är det verkligen tragiskt att detta bara finns bevarat i en audience recording i pissigt ljud. CD 1 har en speltid på 44:14, CD 2 är 43:29. Det blir lite korthuggna kommentarer den här gången. "Ring in det nya…" En av de mest populära låtarna för kvällen är Jailhouse Rock. Funny How Time Slips Away är bara 1:44, trots ett väldigt utdraget slut. Efter Auld Lang Syne presenterar Elvis Vernon och Lisa Marie för sina tillbedjare. Polk Salad Annie är spektakulär och bygger mot ett smått otroligt crescendo - vilken energi! Under bandpresentationen sjunger Elvis alla fyra verserna i Early Morning Rain. David Briggs får inget solo. James Burtons solo i Reconsider Baby * är inte bra. Bandet försöker haka på så gott det går i en orepad Rags To Riches, men slutresultatet blir pannkaka (nu blev jag hungrig!). * Den här låten har en märklig historia i livesammanhang: Elvis gjorde den vid enstaka tillfällen under en lång tidsperiod: förutom detta tillfälle, en gång vardera i augusti 1969 i Las Vegas, i juni 1972 i New York samt i februari 1977 i Charlotte, NC. En felaktighet: i låtförteckningen står det att Sonny Brown spelar piano, rätt förnamn skall ju naturligtvis vara Tony. P.g.a. att ljudet är så dåligt blir det bara två plus för AULD LANG SYNE: + + (2) © Crister Berge 2001. E-mail: jon.burrows@excite.com |