Elvis AAron Presley Memphismaffian Berättar Del 1

Recension av Crister Berge

ELVIS AARON PRESLEY -

MEMPHISMAFFIAN BERÄTTAR DEL 1

av Alanna Nash

Elvis - populärkulturens "Rosebud"

Denna bok kom på engelska 1995 och nu har lilla Kentaur Förlag gett ut en pocketupplaga på svenska. Bokens drygt 300 sidor utgör del 1 i en serie på tre.

Alanna Nash ägnade tre år åt att intervjua Elvis gamla trotjänare Lamar Fike, Marty Lacker och Billy Smith. Resultatet är imponerande och berättargreppet är lika enkelt som genialiskt. Boken är sprängfylld med intressanta fakta om vår tids störste underhållare. Fike är den som berättar mest.

Kanske är detta den slutgiltiga sanningen om Elvis Presley?

Fram träder en självdestruktiv man med en komplicerad personlighet: Elvis var elak, okänslig, paranoid och osäker. Han brottades också med ett stort självförakt.

Frän kritik riktas mot Albert Goldman, författaren till den kontroversiella boken Elvis (1981). Lamar Fike tar avstånd från boken och avsäger sig allt ansvar för innehållet i den, trots att han erkänner att han var Goldmans "främsta informationskälla och fick ta del av bokens royalty".

De tidiga åren

"Elvis fick höra sina föräldrar gräla hela livet. Det formade honom. Presleys var en trasig familj."

"Hela Elvis släkt var suputer."

Elvis sov i samma säng som sin mamma Gladys tills han var tretton år. Både Fike och Lacker förnekar bestämt ryktet att Elvis och Gladys skulle ha haft ett sexuellt förhållande.

Under hela sitt liv led Elvis av ständiga mardrömmar och han gick ofta i sömnen.

Ett exakt datum från dagen då Elvis spelade in My Happiness ges: 13 juni 1953.

En uppgift jag reagerade över är Lamars påstående: "Elvis gjorde nog en 500 dollar per kväll när Scotty [1954] skötte om bokningarna". Mer realistiskt låter det gage Marty Lacker uppger att Elvis erhöll på radioshowen Louisiana Hayride: 18 dollar per kväll.

"The Snowman"

Ett kapitel skänker uppmärksamhet åt Elvis manager, "Överste" Tom Parker. Innan han tog kontroll över Elvis karriär var han manager åt Eddy Arnold ett par år fram till 1951 och Hank Snow 1954-55. Han bokade även Gene Austin en kortare period.

Som i andra böcker jag läst framgår det med all tydlighet vilket hänsynslöst svin Parker var. Som han lurade och snodde upp Elvis på pengar- fruktansvärt!

Varför sparkade Elvis då inte Parker? Lamar Fike: "Elvis största svaghet var hans lojalitet".

Att Elvis skrev på kontrakt utan att läsa dem hjälpte ju inte heller upp saken.

Anm.: Snow = "blåsa".

"Do you know who I am?"

Elvis relation till Sam Phillips (producent på Sun Records) var tydligen inte den allra bästa. Varför framgår inte riktigt.

Elvis gillade piller i alla former, t ex åt han "solpiller" som gjorde huden brun. "Uppers" började han med redan på 50-talet. Lamar: "Han trodde att piller hade svaret på allt".

Sitt hetsiga temperament ärvde Elvis troligen från sin mor. Det berättas att hon klappade till sin make Vernon i skallen med en stekpanna vid ett tillfälle. Elvis pappa beskrivs som misstänksam, snål, lat och feg.

Way Down?

"Ska man skildra Elvis Presleys fall, måste man förstå att förändringen började när Gladys dog. Det var det mest förödande som hände honom. Han blev aldrig densamme."

"Ju mer Elvis isolerade sig, desto konstigare blev han."

Tyskland

Elvis hatade armétiden.

Vernon träffade sin andra fru, Dee Stanley, i Tyskland. Han brukade sätta på henne i Elvis hem i Bad Nauheim och hon skrek så det hördes i hela huset. Elvis gillade inte Dee. Han undvek henne och höll kontakten med henne till ett minimum.

Billy Smith hävdar att Elvis hade samlag med Priscilla långt innan de gifte sig. Priscilla själv ger en helt annan version i sin bok Elvis and me (1985). Vem tror ni på?

Lamar kommer onekligen med många dråpliga kommentarer. Vad sägs om: "Elvis hade porer stora nog att gömma en stridsvagn i!".

Kritik

Min enda negativa kritik vänder sig mot Peter Norlings bedrövliga översättning. För att bevisa att jag inte talar i nattmössan kommer här några exempel:

Sid. 60: "liksom"

Sid. 70: "avsnittet"

Sid. 83: "töntar"

Sid.176: "om ifall"

Sid. 226: "rockkör"

Inte nog med det, jag hittade även en hel del stavfel och t o m en felaktig avstavning. Exempel:

Sid. 296: "Elvis har gått om stålar"

Sista sidan: "koncert".

Dessutom stavas Alan Fortas efternamn "Fortras" flera gånger. Och vad sägs om meningen: "höll Elvis höll på" (sid. 168)?

Slutligen på sid. 284 står det att Elvis "Comeback Special" ägde rum 1960. Ett tryckfel, hoppas jag?

De sista kapitlen

Om en av sina kvinnliga motspelerskor i filmen G.I. Blues skulle Elvis ha sagt: "Juliet Prowse gillade att ta tag i sina anklar och sära på benen ordentligt."

Elvis var attraherad av en speciell typ av tjejer: de skulle vara kortväxta, mörkhåriga och undergivna. Han gillade inte intelligenta kvinnor. Det var ett av skälen till att han tyckte om tonårstjejer - de var "ofarliga". Han ville att kvinnor skulle dalta med honom.

Marty berättar om Elvis bristfälliga hygien: "Han badade inte speciellt ofta". Hans rygg var full av pormaskar.

Billy Smith påstår att Elvis gjorde 80 omtagningar av My Wish Came True. Knappast.

Boken sträcker sig till 1963. Jag längtar redan efter del 2!

Högsta betyg: + + + + + (5)