Resa till USA

v Fakta om USA

Officiellt namn:
United States of America, Amerikas förenta stater; ofta används kortformen United States, U.S.], Förenta staterna, förbundsrepublik i Nordamerika mellan Atlanten och Stilla havet.

Yta:
9 518 898 km² (Sverige 449 964 km²)

Huvudstad:
Washington D.C. (7,0 miljoner)

Natur:
Det kontinentala USA sträcker sig över 4 500 km (fyra tidszoner) från öster till väster och över ca 2 700 km från norr till söder. Naturgeografiskt räknar man med fyra huvudregioner: den östra kustslätten vid Atlanten, Appalachernas kedjor, de vidsträckta, centrala slätterna runt Mississippibäckenet och höglandet i väster. Längs den atlantiska kustslätten finns flera vikar och flodmynningar med goda hamnar. På den flacka Floridahalvön utbreder sig stora sumpmarker (Everglades). Från östkusten höjer sig landet mot en högplatå och Appalachernas skogklädda kedjor. I centrala USA breder ett mjukt böljande slättland ut sig mellan Stora sjöarna i norr och Mexikanska bukten i söder. Det stora sjösystemet i norr gröptes ut av inlandsisen, och slätterna runt övre Mississippi med bifloder är uppbyggda av morän och sand- och leravlagringar. Mississippi avvattnar en stor del av Mellanvästern och är ett av världens största flodområden. Täta översvämningar anställer stor skada på omgivande städer och jordbruksbygder. De centrala slätterna höjer sig västerut i terrasser mot en stor platå (Great Plains), som övergår i det mäktiga berglandet innanför Stillahavskusten. Här löper Cordillerernas system av nord-sydliga kedjor: Kustbergen (Coast Range) längst i väster, Sierra Nevada (med toppen Mount Whitney, 4 418 m), Kaskadbergen och Klippiga bergens (Rocky Mountains) branta mur med hundratalet toppar över 4 000 m (bl.a. Mount Elbert, 4 399 m). Högst i USA når ett berg i Alaska (Mount McKinley, 6 187 m). De stora bergskedjorna i västra USA skiljs åt av bäcken och djupa sänkor, t.ex. den bördiga Central Valley i Kalifornien och den delvis avloppslösa Great Basin med Stora Saltsjön (Great Salt Lake). I den heta Nevadaöknen, belägen i kustbergens regnskugga, finns USA:s lägsta punkt (Death Valley, 86 m u.h.). Under två miljoner år har Coloradofloden skurit sig ner och skapat Grand Canyons dalgång med 1 500-1 800 m höga klippväggar. Liknande landskapsformer har Columbiafloden mejslat fram i lavaplatån i nordväst. I detta geologiskt aktiva område förekommer vulkanutbrott (ett exempel är Mount St. Helens utbrott 1980 i staten Washington). Varma källor och gejsrar drar många besökare till Yellowstone National Park, som redan 1872 blev landets första nationalpark. Området längs San Andreassprickan vid Stillahavskusten har ofta känning av jordskalv. Den stora jordbävningen 1906 ödelade delar av San Francisco.

Klimat:
Klimatmässigt är spännvidden stor från det arktiska Alaska till det tropiska Hawaii. Södra och sydvästra USA är subtropiskt. Men största delen av landet har fastlandsklimat med heta somrar och kalla, snöiga vintrar. Mest nederbörd får västkusten, östkusten och staterna i sydöst. Häftiga virvelvindar (tornados) drar ibland fram över Mellanvästern, och tropiska orkaner orsakar svår förödelse i de sydöstra kuststaterna.

Växt- och djurliv:
Det mesta av präriens gräsmarker har för länge sedan blivit jordbruksmark. Uppodling, överbetning och skogsavverkning har blottlagt marken, och ofantliga mängder jord har förflyttats genom vinderosion. På 1930-talet orsakade det en svår jordbrukskris, främst i Mellanvästern (the dust bowl). Det kanadensiska barrskogsbältet fortsätter in i USA, bl.a. söder om Stora sjöarna, och bergskedjorna i öst och väst är skogklädda. Här finns bl.a. douglasgran och hemlock (en tallväxt), i väster också de högväxta redwood- (Sequoia) och mammutträden. I öster och vid Mississippifloden växer lövskog (ek, bok, hickory, poppel, lönn m.fl. arter). Gräs, olika kaktusarter och buskstäpp (chaparral) är den vanligaste vegetationen i torrområdena i sydväst.
Djurlivet i norra USA påminner om Europas med bl.a. hjort, älg och ren. För Nordamerika typiska arter är opposum, tvättbjörn, skunk, prärievarg och präriehund. I skogarna och de västra bergen förekommer grisslybjörn och puma. Den amerikanska bisonoxen var en gång förutsättningen för prärieindianernas existens, men jagades av både indianer och vita nybyggare till utrotningens gräns; den finns nu bara kvar i reservat. USA har många arter av kräldjur, bl.a. skallerorm på prärien, och i sydstaternas flod- och träskområden finns krokodil och alligator. Fågellivet är artrikt, i synnerhet i våtmarkerna och vid Alaskas arktiska kuster. En hönsfågel som hör hemma i USA, både vild och tam, är kalkonen.

Befolkning:
267,8 miljoner
Det finns ett tiotal amerikanska storstadsregioner med mer än 4-5 milj. inv.; de största ligger runt New York och Los Angeles (med omkring 20 respektive 16 milj. inv.).
USA är ett urbaniserat land, och omkring 3/4 av befolkningen lever i städer och tätorter. Folktätast är kustregionerna, som kantas av stadsbebygggelse (östkusten från Boston till Washington D.C. och västkusten från San Francisco till San Diego). Mellanvästerns jordbruksbygder och staterna i nordväst är glest befolkade. Drygt 80 % av USA:s befolkning är av europeiskt ursprung, de svarta utgör omkring 13 % och asiaterna knappt 4 %. Det finns omkring 2 milj. indianer. Deras kultur har fått stryka på foten för den västerländska livstilen och flertalet lever under eländiga sociala och ekonomiska förhållanden i reservat. Den svarta befolkningen har sin tyngdpunkt i sydstaterna och storstäderna, bl.a. New York. Latinamerikaner finns i stort antal i Florida (Miami) och i sydväst (Texas, Kalifornien). Många av dessa spanskspråkiga invandrare (hispanics) har tagit sig in i landet på illegal väg, bl.a. från Cuba och från Mexico (chicanos). Kineser, japaner och andra asiatiska invandrare lever framför allt på västkusten och i New York (där finns en stor Chinatown, liksom i San Francisco). Den svarta medborgarrättsrörelsens bittra kamp på 1960-talet drev fram lagar som gjorde slut på den öppna diskrimineringen, och en afro-amerikansk medelklass har vuxit fram. Men stora grupper svarta och andra minoriteter är utan utbildning och arbete och lever i misär. Kriminalitet och drogmissbruk tilltar och etniska motsättningar utlöser raskravaller och våldsdåd i storstäderna. Våldet har väckt debatt om rätten att bära vapen och vissa inskränkningar i de traditionellt liberala vapenlagarna har införts. En följd av den höga brottsligheten är överbefolkning i amerikanska fängelser.

Befolkningstillväxt per år:
0.90%

Medellivslängd:
Män 72,0 år, Kvinnor 78,9 år

Språk:
Engelska (i amerikansk form) är USA:s huvudspråk och behärskas av de flesta. Formellt har landet dock inget officiellt språk. De spansktalande (ca 10 %) är den största gruppen med annat modersmål än engelska. Därutöver förekommer indianspråk och en rad invandrarspråk.

Religion:
För många av de tidiga invandrarna var USA en tillflyktsort undan hemlandets religiösa förföljelse. Trosfrihet blev en central punkt i den amerikanska konstitutionen och landet saknar statskyrka. De fristående religiösa samfunden är helt beroende av sina medlemmars offervilja och för många amerikaner är kyrkobesök och församlingsarbete en viktig del av samhällslivet. Drygt 4/5 av USA:s befolkning räknar sig som kristna. Flest anhängare har de protestantiska kyrkorna (knappt 60 %), bl.a. baptister, metodister, lutheraner, presbyterianer. Därnäst kommer katolska kyrkan (drygt 20 %). Flera miljoner tillhör ortodoxa kyrkor. Inhemska samfund är bl.a. mormonerna med centrum i Utah, Jehovas vittnen och adventisterna. USA:s judiska befolkning (ca 6 milj.) är en inflytelserik grupp i samhället. Här finns såväl ortodoxt troende som reformjudar. Genom invandring har muslimerna vuxit i antal. I storstäderna vann islam anhängare också bland de svarta genom Black Muslims, numera Nation of Islam, som gör en kraftfull social insats. Buddhism och olika österländska kulter tilldrar sig ett växande intresse bland amerikanerna, liksom olika nyandliga rörelser och mer eller mindre extrema sekter. De ’’bibeltroende’’ inom protestantiska samfund företräder en kristen fundamentalism som tolkar Bibeln strängt bokstavligt. Religiösa rörelser i USA för ut sitt budskap och profilerar sig i radio och TV. Åtskilliga predikanter har gjort sig kända som mediastjärnor och har framfört sin strängt moralkonservativa ideologi, t.ex. förbud mot aborter, i den offentliga debatten (se Moraliska majoriteten).

Näringsliv:
USA blev redan på 1800-talet jordens mäktigaste industriland och är sedan länge den starkaste ekonomiska stormakten. Landets kapitalistiska ekonomi fick ett växande inflytande och i takt med de teknologiska framstegen bredde den amerikanska livsstilen ut sig i världen. Välkända symboler är Coca-Cola och snabbmatskedjan McDonald´s. I dag börjar industrisamhället ersättas av ett kunskaps- och tjänstesamhälle - fler amerikaner arbetar inom handels- och serviceyrken (75 %) än inom traditionell tillverkningsindustri. Japan, Kina m.fl. östasiatiska ekonomier och det nya Europa (EU) har börjat knappa in på det amerikanska försprånget. Ekonomiskt, likaväl som politiskt, är dock USA (efter Sovjetunionens sammanbrott) den obestridda stormakten och har under 1990-talet lyckats förena en mycket stark ekonomisk tillväxt med låg arbetslöshet och låg inflation.
USA har rika naturtillgångar, stora slätter med bördiga jordar och gynnsamt klimat. Jordbruket är extremt mekaniserat och högavkastande. Överskottet, som sålts ut på världsmarknaden, har lett till en lönsamhetskris, och de amerikanska bönderna har vissa perioder fått betydande statligt stöd. Mellanvästern är centrum för spannmålsproduktionen (vete, m.m.). I det s.k. majsbältet runt Iowa och Illinois odlas också havre, sojabönor och vallväxter, och här finns stora betesmarker (Chicago är ett slaktericentrum). I norr dominerar mejeriproduktion, och i sydstaterna odlas bomull, tobak, frukt och grönsaker. Fisket är betydande både vid Atlant- och västkusten, och skogsbruket har stor betydelse i nordväst och sydöst.
Med sin höga industrialiseringsgrad och sin motortrafik är USA världens största energikonsument men också en betydande producent av olja och naturgas (i bl.a. Texas, Kalifornien och Alaska). Ändå importeras ansenliga mängder olja, främst från Mellanöstern. USA har stora koltillgångar och Appalacherna var förr ett viktigt kolgruvedistrikt. Landets kärnkraft är väl utbyggd, och det finns en hel del vattenkraft. Det finns omfattande mineraltillgångar, bl.a. järnmalm, koppar, bly och zink.
De ursprungliga industriområdena ligger i de nordöstra staterna nära malm- och kolfyndigheter. Här finns stålproduktionen (Pittsburgh), som tvingats till nedskärningar på grund av den internationella stålkrisen, samt verkstadsindustrin, bl.a. biltillverkning (med centrum i Detroit). Under senare år har den ekonomiska aktiviteten minskat i det s.k. ’’rostbältet’’ i nordöst medan tillväxten varit kraftig i vad man kallar ’’solbältet’’ (the Sun Belt), dvs. staterna i sydväst från Georgia och Florida över Texas till västkusten. I Kalifornien har elektronik och annan högteknologi utvecklats i samverkan med framstående universitet som Stanford intill San Fransisco (se Silicon Valley). Det världsledande dataprogramföretaget Microsoft har sitt säte i Seattle. Amerikansk spjutspetsteknologi har drivit fram en avancerad försvars-, flyg- och rymdproduktion och den har gett betydelsefulla spin off-effekter. Det var amerikaner som genomförde den första bemannade månlandningen 1969. USA:s kemiska produktion är framför allt förlagd till Mexikanska bukten med dess oljefält, medan livsmedelsindustrin finns i Mellanvästerns majs- och boskapsbälte. En förutsättning för den tidiga industrins tillväxt var den väldiga hemmamarknaden vars konsumenter krävde allt fler och alltmer sofistikerade produkter. Med löpande bandet (som infördes i Fords bilfabriker 1913) slog massproduktionen igenom. Den amerikanska kapitalistiska ekonomin har i stort sett varit fri från regleringar, bortsett från antitrustlagar mot monopolbildning. Många företag växte snabbt och expanderade utanför hemlandet. Tidiga industrimagnater med internationellt rykte var Rockefeller (olja), Carnegie (stål) och Vanderbilt (järnvägar). Av de tio största multinationella företagen i världen är hälften numera amerikanska (bilföretagen GM och Ford, oljebolaget Exxon, teknikföretagen General Electric och IBM). På 1980-talet stärktes marknadsekonomin och många nya företag skapades som en följd av Reagans nyliberala politik med skattesänkningar och minskade statliga (federala) regleringar (reaganomics).
När utrikeshandeln fick större tyngd blev USA en av världens ledande exportörer; importen är dock ännu större, och landet har länge haft underskott i handelsbalansen, särskilt i förhållande till Japan, vilket varit en stötesten mellan de två staterna. USA är av tradition protektionistiskt och skyddade länge den inhemska industrin med tullar och andra importbegränsningar. Under 1900-talets senare del har man dock arbetat för att avskaffa handelshinder (bl.a. inom GATT). 1994 trädde frihandelsavtalet NAFTA i kraft (omfattande USA, Canada och Mexico). EU är en viktig handelspartner, men USA handlar främst med grannar som Canada och Mexico samt, under senare år, med Japan och andra industristater i västra Stilla havet. Turismen i USA är omfattande, med 45-50 milj. utländska besökare per år.

Kommunikationer:
Den transkontinentala järnvägen från USA:s östkust till västkusten var färdigbyggd 1896. Alltjämt fraktas gods i stor utsträckning per järnväg. I nordöst har sjötransporter på de Stora sjöarna stor betydelse. USA är världens mest motoriserade land med ett heltäckande system av motorvägar; således sker nästan 90 % av alla persontransporter med bil och kommunala kommunikationer saknas eller är svagt utvecklade. På längre sträckor är trafikflyget det viktigaste transportmedlet.

Sociala förhållanden:
USA:s näringsliv kunde utvecklas i en oreglerad marknadsekonomi. Men krisen efter första världskriget ledde till en depression som skakade Amerika (börskraschen i New York 1929) och fick svåra efterverkningar runt om i världen. För att dämpa 1930-talets massarbetslöshet och sociala nöd lanserade president Franklin Roosevelt en plan för statlig (federal) stimulans av ekonomin och sociala reformer, new deal. Hans program blev grunden för ett välfärdsprogram som, trots att det byggdes ut under John Kennedy och Lyndon B. Johnson (the Great Society, ’’det stora samhället’’), har haft stora brister och begränsningar. Sjukvården bekostas i USA av arbetsgivarna (de arbetslösa står således utanför). Staten garanterar dock viss sjukvård för de äldre (Medicare) och de fattiga (Medicaid), och det finns ett federalt pensionssystem (Social Security) som arbetsgivare och anställda måste bidra till. Allmänna barnbidrag och föräldraförsäkring förekommer inte. Lagstiftning om fri abort har väckt häftigt motstånd i moralkonservativa kretsar (angrepp på abortkliniker har förekommit). Spridningen av aids ökar främst i storstäderna. Under senare år har det sociala skyddsnätet försvagats. Clinton lyckades inte genomdriva sitt ursprungliga förslag om en grundläggande sjukförsäkring (1993) och tvingades senare bl.a. skära i socialbidragen för de sämst ställda (social welfare). Nöden är störst bland de svarta och andra minoriteter; USA beräknas ha 35-40 milj. fattiga och i dag ökar gapet mellan välbärgade och samhällets utblottade. USA har på 1990-talet haft en låg arbetslöshet jämfört med EU-länderna, men många arbeten är lågbetalda och går inte att leva på. Den fackliga anslutningen är sedan gammalt svag i USA (ca 14 % 1995). Central organisation är AFL-CIO, det största förbundet är transportarbetarnas (the Teamsters).

USA:s konstitution:
Landets författning är från 1789, världens äldsta nu gällande, men har under årens lopp fått en rad tillägg (amendments); de tidigaste tilläggen utgör den s.k. rättighetsförklaringen (Bill of rights) som tillförsäkrar varje amerikan politisk och religiös frihet. Det amerikanska statsskicket gör en klar uppdelning mellan verkställande, lagstiftande och dömande makt och mellan federala (nationella) och delstatliga myndigheter. Den verkställande makten ligger hos presidenten; han väljs för fyra år och kan bara omväljas en gång. Som statschef och regeringschef leder presidenten utrikespolitiken, men det är kongressen som förklarar krig, och senaten måste godkänna fördrag med främmande makt. En president som missbrukat sitt ämbete kan avsättas genom riksrättsåtal (impeachment); inför hot om riksrätt avgick president Nixon 1974. De 50 delstaterna leds av folkvalda guvernörer och har egna parlament och betydande självstyre. USA:s (dvs. hela unionens) parlament är kongressen, som har den federala lagstiftningsmakten och som består av representanthuset och senaten. Besluten förbereds i de mäktiga kongressutskotten, vilka storföretag, organisationer och andra intressegrupper försöker påverka genom lobbying. Nya lagar kan fördröjas eller stoppas av presidentens veto (men vetot kan upphävas av 2/3 majoritet i kongressen). Den dömande makten är uppdelad på ett federalt och ett delstatligt rättsväsen för civil- och brottmål. Kriminaliteten i USA är bland den högsta i världen, särskilt vad gäller våldsbrott. Dödsstraff återinfördes 1976. Domstolarna spelar en politisk roll genom sin rätt att pröva lagar. I sista hand är det Högsta domstolen (U.S. Supreme Court) som ogiltigförklarar lagar, vilka den anser strida mot amerikanska författningen.
Det amerikanska statsskicket vilar inte på parlamentarismens princip. Regeringen utses av den folkvalda presidenten och är ansvarig endast inför denne. Det händer att presidenten måste samarbeta med en kongress, vars ena eller båda kamrar domineras av motståndarpartiet. Det politiska livet bärs upp av två stora partier; mindre partier har svårt att göra sig gällande. De ideologiska skillnaderna är inte så stora mellan demokraterna och republikanerna. Partierna har framför allt betydelse som väloljade valmaskiner. Valdeltagandet i USA är dock i regel lågt - något över 50 % i presidentval (lägre i andra val). Demokraterna anses traditionellt mer socialliberala och inriktade på sociala reformer och statliga ingripanden. Republikanernas profil var traditionellt konservativ; i dag vill de begränsa statliga ingripanden (den federala makten) och främja marknadsekonomin genom en nyliberal politik. Demokraterna har haft sin tyngdpunkt hos industriarbetarna och fackförbunden i nordstaterna, inte minst hos storstädernas etniska minoriteter (’’regnbågskoalitionen’’). Men demokraternas konservativa vita flygel i sydstaterna börjar splittras. Republikanernas starkaste fäste är företagarna, främst storindustrin, och mellanvästerns jordbrukare.

BNP per capita:
28 495 USA-dollar (Sverige 23 750 USA-dollar)

Valuta:
1 dollar (USD)=100 cent

v Historisk kronologi

18.000 f.Kr.
Palejindianerna invandrar troligtvis som de första inbyggarna till den nordamerikanska kontinenten via Berings sund.

550-talet e.Kr.
Den irländska munken Brendan Navigare seglar via Färöarna och Island till Floridas östkust där han träffar andra munkar från Irland. Brendan skildrar sin resa i den första skrivna berättelsen om Amerika.

1000-talet
Leif Eriksson seglar längs östkusten och kortvariga bosättningar upprättas.

1492
Spanjoren Columbus upptäcker Amerika vilket blir startpunkten för spanskt herravälde i framför allt Mellan- och Sydamerika. Man beräknar att omkring 15 miljoner människor bor på kontinenten. På 1560-talet etablerar spanjorerna den första europeiska bosättningen i Nordamerika vilket sker i Florida.

Engelsmännen
grundar kolonin Virginia på östkusten i början av 1600-talet. Den första bosättningen sker i Jamestown 1607. Religionsförföljelser under stuartska kungarna resulterar i att puritaner bosätter sig längs östkusten (New England) under 1620- och 30-talen. Skeppet Mayflower anländer till Plymouth 1620.

1624
Holländare bosätter sig vid Hudsonflodens mynning och Nya Amsterdam, senare New York, tar form.

1638
Svenskar grundar kolonin Nya Sverige i Delaware som varar i 17 år. Holländarna erövrar den 1655.

1793
Frankrike måste avträda områden i nuvarande Kanada och längs Missisippiflodens nedre del till England efter sjuårskriget 1793.

1760-talet
Brittiska parlamentet beslutar att varor som importeras till kolonierna ska beskattas. Protesterna i Amerika blir våldsamma. 1770 äger Bostonmassakem rum och 1773 the Boston Tea Party i samma stad. Detta blir den konkreta upprinnelsen till frihetskriget.

1775
Nordamerikanska frihetskriget börjar. George Washington från Virginia väljs till överbefälhavare över den nybildade gemensamma armén. Armén intar Boston samma år.

4 juli 1776
självständighetsförklaringen (Declaration of Independence) antas i Philadelphia och förbundsstaten United States of America, USA, utropas. Det ursprungliga USA omfattar området mellan Atlanten och Mississippi.

1783
England står som förloraren i frihetskriget och mister sina besittningar i Nordamerika utom Kanada.

1787
Den första konstitutionen antas i Philadelphia, den äldsta i världen. Presidenten personligen tilldelas stor makt. Varje stat bestämmer över sina egna inre angelägenheter under ledning av en guvernör. Unionens gemensamma förehavanden sköts av presidenten, vald på fyra år, och kongressen (bestående av representanthuset och senaten).

1789
George Washington väljs till landets första president på fyra år. Han återväljs 1793.

1803
inköps området mellan Mississippi och Klippiga bergen från Frankrike, The Louisiana Purchase. Florida köps från Spanien 1819.

1840-talet
Territoriet mellan Klippiga bergen och Stilla havskusten erövras från Mexiko. Unionsstaterna i norr industrialiseras under första hälften av 1800-talet. Sydstaternas ekonomi baseras på plantager med slavar. Under mitten av 1800-talet blir frågan om slaveriet allt mer brännande. Demokraterna, med starka fästen i södern, ville bibehålla slaveriet medan republikanerna, med flest anhängare i de norra industristaterna, ivrade för dess avskaffande.

1860
väljs republikanernas kandidat Lincoln till president varför sydstaterna 1861 utträder ur unionen och bildar "Amerikas Konfedererade stater". Inbördeskriget utbryter och varar till 1865. Stora och avgörande slag står vid Gettysburg och Vicksburg 1863.

1865
Nordstatsgeneralen Grant besegrar sydstatsgeneralen Lee. Samma år mördas Lincoln. Negrerna blir i politiskt avseende jämställda med vita. En öppen rasism blommar ut i sydstaterna (Ku Klux Klan).

1867
Alaska inköpes från Ryssland.

1869
Den första transkontinentala järnvägen blir klar vilket bl.a. får till följd att spannmålsexporten till Europa ökar. Handelsflottan blir, efter Englands, den största i världen. Nordstaternas ekonomi blomstrar. Republikanerna har i princip den politiska ledningen fram till 1919 då demokraten Wilson väljs till president. Republikanerna (med en ung industri att skydda) är protektionister, medan demokraterna jordbrukare som vill köpa billiga importerade industriprodukter) är för frihandel.

1900-1910
emigrerar 8,8 miljoner till USA från i huvudsak Östeuropa. År 1907, som var det stora invandringsåret, anlände mer än en miljon människor.

1917-18
USA deltar i första världskriget och den gällande Monroedoktrinen från 1823 (Nya och Gamla världen ska inte blanda sig i varandras angelägenheter) upphör att gälla. Nationernas Förbund, NF, bildas vid fredsslutet 1918.

1920-33
Rusdrycksförbud gäller i hela USA. Förbudet leder bl.a. till att gangstersyndikatens inflytande ökar. En av de mest ökända gangsterkungarna är Al Capone som opererar från Chicago.

1919
USA:s befolkning överstiger 100 miljoner.

1920
Kvinnorna får rösträtt.

1924
Indianerna får rösträtt.

1929
Börskraschen blir inledningen till en tio år lång världsdepression.

1933
Den demokratiska presidenten Roosevelt lägger fram New Deal, ett program för att komma tillrätta med ekonomin genom en rad statsingripanden. Roosevelt är president fram till sin död 1945.

1941
USA inträder i andra världskriget efter att japanerna anfallit flottbasen Pearl Harbor på Hawaii. 1945 fäller USA atombomben över de japanska städerna Nagasaki och Hiroshima.

1949
NATO bildas vilket innebär att medlemsländerna lovar att komma till varandras undsättning i händelse av angrepp utifrån.

1950-53
Koreakriget. Det kalla kriget mot Sovjetunionen förstärks och formidabla häxjakter mot oliktänkande under senator McCarthy äger rum. Stödet till den sydvietnamesiska regimen ökar för att stävja kommunismens spridning i Asien.

4 juli 1960
Hissas den amerikanska flaggan med 50 stjärnor för första gången. Den 50:e stjärnan symboliserar den nya delstaten Hawaii. Året innan hade Alaska blivit införlivat bland de amerikanska staterna som den 49:e delstaten. John F Kennedy väljs som president, 43 år gammal.

1962
Kubakrisen föranleds av att Sovjetunionen installerar ett robotsystem på Kuba som man dock tvingas dra bort. Som motprestation monterar USA ner militär utrustning vid Turkiets gräns mot Sovjetunionen.

1963
President John F. Kennedy mördas i Dallas och efterträds av Lyndon B. Johnson från Texas.

1964
USA går aktivt in i Vietnamkriget.

1968
Ledaren för den svarta Civil Rights-rörelsen, Martin Luther King Jr, mördas 4 april. Senare samma år skjuts senator Robert Kennedy ihjäl på ett hotell i Los Angeles.

1969
Den förste amerikanske astronauten landar på månen. 1972 President Nixon besöker Kina och länderna börjar utveckla diplomatiska förbindelser vilket man inte haft sedan 1949.

1973
USA drar sig ur Vietnamkriget som förlorare.

1973-74
Watergateskandalen tvingar president Nixon att avgå.

1980
Kaliforniens guvernör Ronald Reagan väljs till president och återväljs 1984 av samtliga delstater utom en. Reagans ekonomiska politik innebär minskade skatter och regleringar, ökade anslag till militären. Större klyftor mellan rika och fattiga och ett kraftigt budgetunderskott blir resultatet.

1988
Republikanernas George Bush väljs som president.

1990-91
USA leder den av FN godkända Operation Ökenstorm mot Irak, som ockuperat Kuwait i augusti 1990. Bagdad tvingas till vapenvila.

1991
Bush och Sovjetunionens Michail Gorbatjov skriver under START-avtalet (Strategic Arms Reduction Treaty) för att minska antalet långdistanskärnvapen.

1992
Arkansasguvernören Bill Clinton vinner presidentvalet i ett val där 55 procent av väljarkåren deltar, en ovanligt hög siffra.

1996
Bill Clinton återväljs som president trots att löftena om att prioritera USA: s sociala problem inte gått att infria under den första mandatperioden. Republikanerna dominerar kongressen.

1997
Nato utvidgas till att även omfatta Tjeckien, Ungern och Polen.

1998
Skandalerna kring Clinton dominerar den inrikespolitiska debatten. Den specielle åklagaren Kenneth Starr skriver i en rapport till representanthuset att det kan finnas grund för riksrätt mot Clinton i samband med presidentens förhållande med Monica Lewinsky. I december röstar representanthuset för att ställa presidenten inför riksrätt. Samtidigt bombar USA, utan beslut i FN:s säkerhetsråd, Irak i kraft av att vara världens enda supermakt.

1999
Bill Clinton ställs inför riksrätt i senaten och frikänns.

1999
Påven besöker St. Louis, Missouri, och håller mässa på Trans World Dome för 100.000 troende.

Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om resan.