v Ivar Kreugers uppväxt

var Kreuger föddes i Kalmar den 2 mars 1880, som äldste son till industrimannen och konsuln Ernst Kreuger och dennes maka Jenny. Släkten Kreuger var vid hans födelse sedan länge prominenta i Kalmars affärsliv, och Ivar växte upp i en trygg borgerlig miljö med brodern Torsten och fyra systrar.
I skolan utmärkte hans sig genom att hoppa över två klasser och ta studentexamen vid 16 års ålder. Han sedan forsätter till Tekniska Högskolan i Stockholm, där han vid 20 års ålder avlägger dels en examen i mekanisk teknologi dels i väg och vatten. Något av ett rekord i högskolans historia.
Från sekelskiftet tillbringar han sju år med resor, arbetar utomlands och återvänder hem med värdefull kunskap om armerad betong i bagaget. Han och ingenjören Paul Toll startar den mycket framgångsrika byggnadsfirman Kreuger & Toll, som bl a står för Stadionbygget och NK-huset i Stockholm.

v Koncernbyggandet

var Kreuger bildade 1917 Svenska Tändsticks AB (STAB), som senare kommer att bli världens största tändstickskoncern. Han söker undvika konkurrens genom att förvärva tändsticksmonopol, i första hand i Europa. Han grundar i USA dotterbolag till Kreuger & Toll, samt The International Match Corporation. Snart behärskar Kreuger mellan 60 och 70 procent av världsproduktionen av tändstickor.
1929 bildar han Svenska Celluosa AB, och Kreugerkoncernen skaffar sig aktie- eller rösträttsmajoritet i bl a Telefon AV LM Ericsson och Bolidens gruv AB, samt stora intressen i AB Svenska Kullagerfabriken, Trafik AB Grängesberg-Oxelösund, Skandinaviska Kredit AB (senare S-E Banken) med flera.
I utlandet förvärvar han bankerna Deutsche Unionbank G.m.b.H och Union de Banques á Paris S.A. 1931 beräknas koncernen omfatta mer än 200 företag, men då har den börjat svikta på grund av likviditetsvårigheter. New York-kraschen två år tidigare är en bidragande orsak.

v Ivar Kreugers förmögenhet

var Kreuger står 1929 på toppen av sin karriär, är hans koncern och de inlemmade företagen värda 30 miljarder kronor. Samma år är utlåningsbeloppet från samtliga svenska banker sammanslaget knappt 4 miljarder. 1929 tjänade en industriarbetare med 48 timmars arbetsvecka 3 195 kronor om året. 30 miljarder kronor 1929 motsvarar idag ett penningvärde av cirka 900 miljarder, d v s större delen av Sveriges nuvarande statskuld.
Bland de nutida personer som i inflytande och förmögenhet närmast kan jämföras med Ivar Kreuger är Microsofts Bill Gates och finansmannen Georg Soros.

v Kreuger introducerade den globala aktiehandeln

et var han som introducerade den globala aktiehandeln med värdepapper efter det första världskriget emedan det första papper som blev globalt var Svenska Tändsticksaktiebolagets (STAB) aktier och så småningom kom Kreugers "participating debenture" - ett mellanting mellan aktie och obligation - att bli det vanligaste pappret på världens alla börser och gav under en lång följd av år upp till 35 % utdelning!
Vanligt folk köpte dessa debentures och kunde bli rika på relativt kort tid. Värdepappershanteringen hade med ens demokratiserats och var inte längre en aristokratisk syssla i splendid isolation från massan.
De närmast ofattbara belopp Kreuger kunde uppdriva genom att emittera dessa folkliga debentures omsatte han framförallt i "säkerheter".

v Kreugers säkerheter och stora stöd till Europas stater

reuger skaffade sig de allra bästa säkerheterna på planeten - järngruvor i Nordafrika, Chile, på New Foundland och framför allt i Sverige - LKAB-gruvorna och Grängesgruvorna.
Han ägde också Bolidengruvan som efter hans död producerat 122 ton rent guld. Han investerade i fem hektar av centrala Berlin (Friedrischstrasse/Unter den Linden) och sålde till sitt amerikanska dotterbolag IMCO när den tyska riksmarken började sjunka och när den tyska statsbankkrutten var ett faktum betalade Kreuger med dollar och kunde lösa samtliga lån på fastigheterna och besatt därmed en av de mest värdefulla bitarna land i centraleuropa, obelånad.
Kreugers debenture kunde stabilt ge en hög utdelning och genom att den stod närmare sexhundra procent över det nominella värdet blev den så populär bland småsparare, särskilt i USA, att Kreuger kunde gå in och låna Frankrike $ 75 000 000 (med 1927 års index ca 800, motsvarar det $ 60 miljarder!) och Tyskland $ 125 000 000 + $ 60 000 000 (1929, under Youngkonferensen).
Dessa Kreugers stora stöd till Europas stater inriktade sig uteslutande på fredlig utveckling och rekonstruktion.

v Kreuger var den finansiella motorn

reuger försökte i möjligaste mån stå utanför det militärindustriella komplexet. Han arbetade intimt samman med Mayer och Dawes i The World Reconstruction Fund och han arbetade samman med de medlemmar i de europeiska regeringarna som stod för en fredlig utveckling av Europa - ja, Kreuger talade om ett Pan Europa redan efter det första världskriget.
Kreuger var den finansiella motorn i det politiskt-ekonomiska arbetet att "transferera kapital" över Atlanten från USA där det fanns i överskott till Europa där det saknades.
Dock drog han på sig fiender i denna sin ansträngning att utveckla Europa.
Långt ifrån alla amerikaner eller europeer var lika fredsälskande som han, för att inte tala om sovjeterna!
Fascismen och kommunismen på ena sidan Atlanten och storfinansens mäktigaste familjer på den andra kom att betrakta Kreugers stabiliserande gärning i Europa kontraproduktiv. Tala om att vara klämd mellan sköldarna!
Upprustarna såg helt enkelt den inrikespolitiska avspänningen, i kölvattnet efter de stora lånen, som helt acceptabel.

v Morgan fann sig övertrumfad av Kreuger

organ fann sig övertrumfad av Kreuger på den europeiska lånemarknaden och när denne också ägde hälften äv världens bästa järngruvor och det var Morgan som dominerade stålverksindustrin i USA blev det hårda ekonomiska motsättningar som kulminerade när Kreuger, som dominerande ägare av L M Ericsson, hotade att till yttermera visso konkurrera ut Morgans ITT, bl.a. i sydeuropa.
Morgan hade fått nog och gick till attack hösten 1932 och krävde med sedvanligt amerikanskt buller och bång att ett samarbetsavtal mellan ITT och Ericsson skulle rivas upp, i ett för Kreuger mycket kritiskt läge. Morgan anklagade Kreuger för bokföringsbluff.
De som kände till LM Ericssons framgångar insåg att det var Morgan som bluffade och att koncernen var genomsolid. Men som för de flesta företag, i den djupa baisse som rådde efter 1929, var det inte gjort i en handvändning att uppbringa rörligt kapital, något som även gällde Kreuger och LM Ericsson. Likafullt fick Kreuger fatt i ett antal tiotal miljoner på kortast tänkbara varsel och red ut stormen och korsade återigen Atlanten med destination Paris och sin käresta, som han hade friat till efter alla ungkarlsår.

v Kreuger's engagemang i filmindustrin

reuger var mycket olik sina fiender. När han arbetade i New York bodde han på toppen av en skyskrapa med utsikt över Central Park. Han hade endast stjärnhimlen över sig i sin Winter Garden på Park Avenue 791 och umgicks med filmkonstens stora - Victor Sjöström, Greta Garbo, Mary Pickford...
Han hade sedan juni 1918 tagit över aktierna i Svensk Filmindustri och fördubblat aktiekapitalet och efter världssuccén 1920 med filmen "Körkarlen" var SF ett av världens största filmbolag med kontor i ett trettiotal länder. Anders Jordahl, Kreugers närmaste man och vän sedan ungdomen, arrangerade kontrakt med Hollywood och förhandlade fram förmånliga distributionsavtal över hela världen. Med Greta Garbo var succén total.
Kreuger ägde Rembrants berömda etsningar och en konstsamling i övrigt med Zorn, van Dyck, Rubens, Milles, Larsson... han hade en boksamling som fyllde biblioteken i hans Paris-New York-Berlin-Warszawa-Stockholm-våningar.
Han samlade inte bara de gamla mästarna utan han stödde aktivt de samtida konstnärerna och han lämnade synnerligen generösa bidrag till särskilt den svenska kulturen, inklusive dagspressen och de politiska partierna.

v Kreuger's stora byggnadsprojekt

an arbetade själv i gränszonen mellan arkitektur och ingenjörskonst med ritningar och beräkningar.
Det var Kreuger som var den drivande kraften bakom bygget av 1912 års Olympiastadion i Stockhom inför Olympiaden som Sverige vann sammanlagt!
Han deltog också i ritandet av Stockholms Stadshus och fick kontraktet samma olympiska år att bygga det. Han arbetade mer eller mindre intimt samman med ingenjörer, arkitekter och konstnärer - Carl Wiktor Andrén, Ivar Tengbom, Ture Wennerholm, Robert Hult, Isaac Grunewald, Carl Malmsten och Carl Milles bara för att nämna några.

v Kreuger skaffar sig fiender

enom sitt världsomspännande kontaktnät och sin allt större rikedom kunde Kreuger pragmatiskt utföra mer än någon annan vid den här tiden för att genomföra de program som regeringarna antagit för rekonstruktion av det förblödda Europa.
Detta sågs med mycket oblida ögon av Morgan och Stalin och en ohelig allians formerade sig för att på alla fronter motarbeta Kreugers inflytande.
Intressekonflikterna var oerhört tydliga och kontrasterna mycket bjärta - Kreuger och de rekonstruktiva krafterna mot den militaristiska revanshismen (och gamarna som passivt följde utvecklingen).

v Privatpersonen

ur var då privatpersonen Ivar Kreuger. Mycket har skrivits om den store Kreugers affärer men när det kommer till personteckning av mannen bakom är vittnesbörden mycket mager. Många kände honom men ytterst få kom Ivar Kreuger in på livet. För sina anställda var han en respekterad ledare som väckte beundran och inspiration.
Den bild som tecknas är en karismatisk men lågmäld man. En gåtfull personlighet som levde för sina affärer utan ett normalt privatliv. Han var den ende som hade full insyn i koncernens affärer och gav aldrig offentlighet åt sina planer eller talade om sig själv.
Med sina enkla vanor och brist på intresse för yttre lyx var han en främmande fågel i den tidens finansvärld. Han var känd för sina påkostade affärsmiddagar och generösa presenter, men var privat ytterst spartansk i sina mat och drycksvanor. Hans svagheter var sötsaker och champagne.
Kosmopoliten Kreuger unnade sig komforten i att ha egna våningar i Stockholm, Paris, New York, Berlin. Han befann sig ständigt på resande fot och fördrog att bo i sitt egna hem under sina vistelser i världstäderna. Men till omvärldens förvåning hade ha endast en hushållerska till hjälp i varje våning. Överhuvudtaget föredrog han diskretion och ville inte ha någon stor tjänarstab omkring sig. En omvittnad passion hade han dock. Kvinnor...

v Kvinnornas Ivar

var Kreuger visade aldrig intresse för att gifta sig och bilda familj. Men han hade ett rykte som kvinnokarl. Hans många kärleksaffärer är omvittnade både av samtiden och de otaliga biografierna om honom. Hans privatsekreterare Karin Bökman, som fann honom död, var en hans otaliga älskarinnor.
I unga år var han under en tid förlovad med en ung norska, Helga. 1913 träffade han Ingeborg Hässler, senare Eberth, som han kom att ha en varm vänskap och en till och från relation till resten av livet.
Hon skrev, redan 1932 efter hans död, boken Mitt samliv med Kreuger". Där det klart framgår att hon hela tiden var medveten om hans otaliga affärer med andra. Boken är intressant för sin unika skildring av privatpersonen Ivar Kreuger samt alla fotografier som paret tog av varandra.
Som en av de "hetaste troféerna på kärleksmarknaden" tog han för sig bland kvinnorna. Han föredrog unga, slanka och vackra kvinnor. Dessa förbrukade han i en rasande takt och avtackade med generösa och dyrbara gåvor.
De sista åren inledde han en relation med en mystisk finska, Irja, som fanns vid hans sida den sista kvällen i Paris. Mycket talar för att hon kom att bli kvinnan med stor Q i hans liv till döden. Hon försvann dock spårlöst efter Kreugers död och ingen vet med säkerhet hur djup relationen var.

v Kreuger hittas död

ördagen den 12 mars 1932 hittades Ivar Kreuger död på 5 Rue Victor Emanuel lll och hans sekreterare utropade att det var ett självmord och det var vad världen fick veta. Hur det än var med den saken tillbringade han sista natten med sin trolovade och hon har vittnat att: "han var lycklig den natten".
Innan någonting var offentligen känt om dödsfallet gick världshistoriens dittills största säljorder ut från Paris till börsen på Wall Street, just innan den stängde på lördagen.
Den baisse som sedan drabbade kreugerpapper var ohygglig. Miljoner familjer ruinerades. Tragedier utspelades.
Det är lätt att se var Kreugers bolag hamnade och vilka som tjänade på katastrofen 1932. Dessa "intressen" har alltsedan dess varit ovilliga att skylta med vad som hände denna lördag och de närmast följande veckorna när världens första globala finansstat plundrades och skandaliserades och småspararnas investeringar samlades i ett fåtal händer.
Lars Jonas Ångström har skrivit en dokumumentärskildring "Därför mördades Ivar Kreuger"(Sellin & Blomqvist, 1990) som är väl värd att läsa om man är intresserad av kampen för den fredliga europeiska samverkan som 1932 fick sitt banesår.
Många andra författare har också varit inne på att Kreuger orättvist har kommit att glömmas bort och att hans gärning borde vara mer känd som det lysande undantaget som skulle ha kunnat förhindra den ohyggliga utveckling som kulminerade i Holocaust.
Några av de bolag som ingick i kreugerkoncernen: Kreuger&Toll, Stora Kopparbergs Bergslags AB, SKF, LKAB, Boliden, Grängesberg-Oxölösund, Fastighets AB Hufudstaden, L M Ericsson, SCA, STAB (med ett globalt tändsticksmonopol), SF, Skandinaviska Kredit-AB (Skandinaviska Banken).

Klicka på någon länkarna till höger för att läsa mer om tändstickans historia:

Sidan uppdaterades senast: