Hoover Dam del2

v Betong

oover Dam är betong; och utan betong, skulle denna damm inte kunnat ha byggts. 2,500,000 kubikmeter användes till själva dammen, och plus ytterligare 750,000 kubikmeter i kompletterande arbeten. Betong består av fyra ingredienser, sand och krossad sten, vatten och cement. Dessa måste blandas i lämpliga proportioner för att erhålla stark betong. Den krossade stenen är förmodligen det viktigaste av materialen i betongen därför att den utgör så mycket som tre fjärdedelar av dammens massa. Stenen måste vara ren och fri från lera, salt och organiskt material. En källa nära dammen där det fanns sten behövdes så att den inte behövdes transporteras för långt.

Bureau of Reclamation prospecting parties letade i öknen runt Black Canyon i månader, letandes efter ett bra förråd av sten. Slutligen, valdes en uppslammad plats bara lite mer än nio kilometer på Arizona's sida av floden som källa. Här, hade högvattnet avlämnat stenar i miljontals år. En del av dom runda stenarna var så mycket som 30 cm i diameter och hade spolats ner från så långt iväg som Grand Canyon. Avlagringen täckte så mycket som 50 hektar 9 till 11 meter djupt.
En grävmaskin med släpskopa användes för att gräva upp och lasta det i järnvägsvagnar. Vagnarna fraktade stenen till en sållnings och tvättningsanläggning på Nevada's sida av floden vid Hemenway Wash.

Här har stenen fraktats till en sållnings och tvättningsanläggning på Nevada's sida av floden vid Hemenway Wash. Vid sållningsanläggningen, separerade fyra sållningstorn stenen i olika storlekar; fin, mellan och grovt grus, och runda stenar 8-23 cm i diameter. Allting över 23 cm kördes i en kross och sållades igen. Det separerade gruset och stenen transporterades till en blandingsanläggning med tåg.

Vid sållningsanläggningen, separerade fyra sållningstorn stenen i olika storlekar; fin, mellan och grovt grus, och runda stenar 8-23 cm i diameter. Allting över 23 cm kördes i en kross och sållades igen. Det separerade gruset och stenen transporterades till en blandingsanläggning med tåg.
Första betongen som behövdes för dammen blandades i en blandingsanläggning vid flodnivån, vilket var lokaliserat ungefär 1,2 km uppför floden från dammplatsen. Denna anläggning försåg med betong till beklädnaden och de lägre nivåerna av dammen. Den trädde i funktion den 3 mars, 1932.

Betongen lastades i behållare och transporterades till platsen i början med lastbil. Slutligen, transporterades betongbehållarna med elektriskt tåg. Under projektets första år, gick nästan all betong som producerades vid denna anläggning, nästan 300 000 kubikmeter, till beklädnaden av avledningstunnlarna.
I tunnlarna, flyttades betongbehållarna med en ställningskran vilken löpte från ena sidan av tunneln till den andra.
Den första betongen hälldes i dammen den 6 juni, 1933. Betongen hälldes i dammen genom användning av 3 och 6 kubikmeters botten tömningsbehållare.

Dessa behållare lyftes från vagnarna och sänktes ner till platsen med linbanor. Det användes totalt nio sådana linbanor för att placera betongen. Fem av linbanorna var anslutna till flyttbara torn, vilket möjliggjorde dem att ändra position för att arbeta vid olika delar av dammen när det var nödvändigt. När dammen växte på höjden, byggdes en ny betongblandningsanläggning på canyonens kant, Fullständigt automatiserat, mätte hi-mix anläggningen ingredienserna, blandade och tillredde betongen. Den var kapabel att producera 18 kubikmeter betong varje tre och en halv minuter. Hi-mix anläggningen användes för att producera all betong som placerades i dammen över 300 meters nivån.

Ett av problemen var att för att kunna producera den starka betongen som behövdes, användes en väldigt torr blandning. Det var väldigt liten tid tillgänglig för att flytta betongen från blandingsanläggningen till dammen. Om det tog för lång tid, skulle betongen börja att stelna i tömningsbehållarna och skulle behöva skyfflas ut för hand. Av denna anledning, var männen som körde kranarna vilka förflyttade behållarna på plats några av dom högst betalda arbetarna på projektet, tjänades 1,25 dollar i timmen.

Efter att varje behållare hade tömts, använde sex "puddlers" (utskyfflare) skyfflar och gummistövelklädda fötter för att leverera betongen över formen och pneumatiska vibratorer för att säkerställa att det inte var några luftfickor.

När varje behållare hade tömts, använde sex "puddlers" (utskyfflare) skyfflar och gummistövelklädda fötter för att leverera betongen över formen och pneumatiska vibratorer för att säkerställa att det inte var några luftfickor.
Alltmedan dammen reste sig för att fylla canyonen, växte dess passform och regelbundhet. Istället för att vara ett enda stycke betong, byggdes dammen som en serie av inviduella kolumner. Trapetsiodell i form, reste sig kolumnerna i 1,5 meters steg. Anledningen till att dammen byggdes i denna stil var att tillåta den enorma hetta som producerades när betongen brann att skingras.

Bureau of Reclamation engineers räknade ut att om dammen byggdes i en sammanhängande gjutning, skulle betongen blivit så het att det skulle tagit 125 år betongen att svalna till acceptabla nivåer. De resulterande spänningarna skulle ha fått dammen att spricka och söndersmulas.
Det fanns inte tillräckligt med plats för att placera små kvantiteter av betong i inviduella kolumner. varje form innehöll också avkylningsspolar av 1 tums tunna stålrör. När betongen först var gjuten, cirkulerades flodvatten genom dessa rör.

Istället för att vara ett enda stycke betong, byggdes dammen som en serie av inviduella kolumner. Trapetsiodell i form, reste sig kolumnerna i 1,5 meters steg. Anledningen till att dammen byggdes i denna stil var att tillåta den enorma hetta som producerades när betongen brann att skingras.

Efter att betongen hade fått en första kylning, cirkulerades kylt vatten från en kylningsanläggning på den lägre skyddsdammen genom rören för att avsluta nedkylningen. När varje block hade kylts ner, kapades rören från avkylningsspolarna av och det gjöts i bruk till 300 psi tryck med pneumatiska pistoler.
För att förhindra att de hårstråstunna sprickorna mellan blocken skulle försvaga dammen, formades de uppströms och nedströms ytorna på varje block med vertikala förbindande räfflor; de ytor mot canyonen med vertikala räfflor. När betongen hade svalnat, pessades bruk in i dessa sammanfogningar, ihopbindande hela konstruktionen till en homogen helhet.

Hoover Dam var den första strukturen gjord av människan att överstiga massan av den stora pyramiden i Giza. Dammen innehåller tillräckligt med betong belägga en gata 6 meter bred och 20 centimeter tjock från San Francisco till New York City. Mer än fem miljoner tunnor cement och 3,4 miljoner kubikmeter krossad sten användes i dammen. Om hettan som producerades när betongen brann kunde koncentreras i en bakung, hade den varit tillräcklig för att baka 500,000 limpor av bröd om dagen i tre år.

v Dödsolyckor vid Hoover Dam

ånga besökare kommer till Hoover Dam för att följa med på en rundtur. De förmodligen mest ställda frågorna är: 1) Hur många människor dog under byggandet av dammen? och 2) Hur många av dessa är begravda i betongen? Den andra frågan är den lättaste att svara på -- ingen! det finns inga kroppar begravda i betongen. Dammen byggdes av sammankopplade block, som byggdes på toppen av varandra allteftersom. Varje block var 1,5 meter högt. De minsta blocken var omkring 7,6 meter breda och 7,6 meter långa, och dom största var omkring 7,6 meter breda och 18,3 meter långa. Betongen levererades till blocken i behållare, sex kubikmeter åt gången.	Efter att varje behållare hade levererats brukade fem till sex man trampa omkring inuti i blocket, packade ner betongen och såg till att det inte fanns några luftfickor. Dessa män kalldes för "Puddlers". Efter att varje behållare hade tömts i dom största blocken steg nivån på betongen med 5 till 7,5 centimeter. Hur kan man förlora en kropp i 5 till 7,5 centimeter betong? Naturligtvis fylldes dom mindre blocken upp fortare. Varje gång en behållare tömdes i dom mindre blocken höjdes nivån med omkring 12,5 centimeter. Även med 12,5 centimeter skulle näsan och tårna har stuckit upp, och "the Puddlers" skulle ha sett dem. Det är inga kroppar begravda i Hoover Dam.
Den första frågan är svårare att besvara. Det finns ett varierande antal som kan användas beroende på vem man räknar med som har dött på projektet. En populär siffra är 112, men det kräver tänjning för att stämma. Med denna siffra får man historien om den förste och sista människan som dog på projektet. Den går ungefär på detta sätt. Den 20:e december, 1922, föll J.G Tierney, en anställd på Bureau of Reclamation engagerad i en geologisk undersökning från en pråm på Colorado-floden i floden och drunknade.	Tretton år efteråt på den dagen, den 20 december, 1935, föll Patrick W. Tierney, en anställd på Bureau of Reclamation och son till J.G Tierney, från ett av inloppstornen. Denna version har ett par problem. För det första, dammen byggdes från 1931 till 1935, så J.G Tierney var egentilgen inte involverad i byggandet av dammen. Han gjorde en geologisk undersökning för att avgöra var dammen skulle byggas, men han var inte den första personen som gjorde undersökningen som dog.
Den 15 maj, 1922, föll också Harold Connely av en pråm och drunknade. Så, varför betraktas inte han som den första personen att dö under projektet? Nåväl, en sak är att det inte skulle kunna göras en så bra historia som den om Tierney-familjen. För att komma runt det menar folk att Connely dog medans han undersökte en canyon uppströms från den nuvarande platsen av dammen, medans båda Tierney's dog i canyonen där dammen faktiskt byggdes.	En annan vanlig siffra är 96. Det var 96 arbetsdödsolyckor under uppförandet av dammet. Arbetsdödsolyckorna inkluderar dödsfall från drunkning, sprängningar, fallande stenar eller halkolyckor, fall från sidorna på canyonen, slag av tung utrustning, lastbilsolyckor, etc. Arbetsolyckorna inkluderar inte dödsfall på grund av värmen, lunginflammation, hjärtproblem, etc.

v Historien bakom namnet

oover Dam är namngiven efter Mr. Herbert Hoover, Förenta Staternas 31:a president. När uppförandet av dammen påbörjades, den 30 september 1930, beordrade ststsrådssekreteraren på inrikesdepartementet Ray Lyman Wilbur att dammen som skulle byggas i Black Canyon av Colorado som en del av Boulder Canyon Projekt Act skulle heta Hoover Dam. Genom ett kongressbeslut den 14 februari 1931, gjordes detta namn officiellt.

Efter att Mr. Hoover hade fått lämna sin post, användese namnen "Boulder Canyon Dam" och "Boulder Dam" flitigt när man referade till dammen, egentligen därför att den nye ststsrådssekreteraren på inrikesdepartementet inte gillade Mr. Hoover. Hursomhelst, dammens namn ändrades aldrig officiellt från "Hoover".

v Vi åker till Las Vegas

fter att vi hade sett Hoover Dam åkte vi till Boulder City och åt buffé på Pizza Hut. Boulder City byggdes upp för dom som arbetade med Hoover Dam. Efter detta åkte vi in till Las Vegas. När vi kom till Las Vegas hade vi stora problem att hitta ett rum för natten. Detta berodde på att det var helg och därför befann sig mycket folk i Las Vegas för att spela och roa sig. Till slut fick vi tag på ett rum på ett ganska slitet motell. Rummet kostade oss över 140 dollar natten, vilket var det dyraste under hela resan.

Den här bilden visar Vegas Vic i det gamla kasinoområdet runt Freemont Street i Las Vegas.

Klicka på knapparna för att backa tillbaka eller för att läsa vidare om resan.